fredag 13 februari 2015

Gosig inspiration

Igår fick Ior ett infall. 

Han är oftast inte en klängig typ. Om jag sätter mig i sängen en decimeter från honom, så visst reser han sig för att lägga sig tätt, tätt intill. Men när han tar kontakt så är det för att han vill leka, och det där med att bli klappad kan oftast kvitta (om det inte handlar en särskild kategori av ryggkli som han blir helt euforisk av).

Men igår! 

Jag hade filt över mina ben, satt i skräddare, och valpen låg en bit bort under samma filt. Därför blev jag inte särskilt förvånad när Ior kom och slog lite på mig med framtassen. "Hallå, jag vill också in under där och ligga varmt!". 

Saken var bara den att han inte blev nöjd när jag erbjöd de platser han brukar vilja ha. Han tittade in under filten, tittade på mig som om jag var korkad, och satte sig demonstrativt där han var istället för att krypa in under filten. Jag svor lite över hur den prickiga divan kör med mig, men fortsatt testa varje gång han krafsade på mig.

Till slut råkade jag lyfta på filten så han kunde ta sig in framför mig, mellan mig och valpen. Det var det han ville! Och dessutom göra nåt jag aldrig set honom göra förut - lägga sig halvvägs uppe i mitt knä, ihoprullad. Sådär som Tippex gör jämt (fas han får såklart plats med hela kroppen).

Den enda rimliga slutsatsen är att Ior, efter fyra månader av att ha sett Tippex sova i mitt knä, tyckte att det var något som är värt att testa. Han gosknorrade som bara han kan <3 och det är så himla fint! Ior ha annars alltid varit lite timid, han kan gosa men då är det från sidan eller bakom ryggen, med ryggen mot mig och låtsas som om vi inte märker varandra. Jag har nog sagt det tusen gånger, men första veckan hoppade han ner från soffan om jag satte mig i andra änden av den när han låg där, och han hade fått vara i möblerna hos sin förra familj... 

Att skaffa valp har påverkat min och Iors relation på många sätt. Han märker att jag inte alltid fokuserar fullt ut på honom, men är desto lyckligare när jag gör det under vår egentid tillsammans. Han har vuxit på många sätt i sin roll som storebror, och nu även börjar ta inspiration från valpen. Det är så mycket hjärtesmält över det att jag inte vet var jag ska ta vägen <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar