Hundhull

Ior har blivit mullig!

Eller, han har fått vintervilohull. Ser ut som en frisk sällskapshund, men jag som är van att fysträna honom hyfsat ordentligt och utfodra därefter får nu nästan börja skära ner måltiderna. Tanken är förvisso att ensamträna valpen genom att ta med Ior ut på joggingturer - inledningsvis 10-15 minuter - men det ger ändå långt ifrån samma fysik som den han får av att springa 5 mil varje vecka.

Mig själv ska vi inte ens tala om... Jag bär i och för sig valpen en del, men jag rör mig inte heller i närheten av lika mycket som jag brukade göra. Det är ju högst tillfälligt, det här med valp, och tur är väl det. Till våren skulle jag nämligen väldigt gärna komma igång och tävla barmark! Jag och Ior får helt enkelt träna upp oss tillsammans efter bäbisdippen i träning.