lördag 15 november 2014

Hallträning

Idag var vi och tränade i stora hallen på Åskvädersgatan med ett gäng från bk. Jag får erkänna att jag inte var så välplanerad som jag hade önskat, men det blev en givande träning ändå. Framför allt så stället Iors sträckning till det, vill inte traggla för mycket ff och alla moment med fart i går bort.

Därför började vi med fejkkommendering för en inkallning. Inget tjuvande alls! Jag gick tillbaka och belönade eftersom jag inte vill ha spring. Sedan blev det väldigt hattigt, jag fick lite kommendering för ff som jag inte riktigt tänkt ut hur jag skulle hantera, och dessutom fick jag för mig att "bara testa" vittringen vilket gick åt skogen med noll nosarbete. Min gissning är för att hans kontakt med sågade pinnar har varit i spåret, och då ska han ta dem - nu fanns många, då kör vi en i taget! Med andra ord får jag börja lägga andra föremål i spåret också, för att få honom att söka främst min doft och inte trä som luktar annorlunda.

Apporten är såpass osäker att jag inte lade mer tid på den än att jag testade att bli kommenderad ett par gånger, men det gick ju bättre än KM i alla fall ;) Sen körde vi en klockren LK2-fjärr som avslutning, ville ge Ior nånting som han är riktigt bra på eftersom det varit lite snurrigt. Väldigt skönt.

Fick väldigt bra tips på belöningshantering och -placering när det kommer till godis också, för att få rak position. Det har ju varit kört för mig att få ordning på med annat än leksak innan, jag har inte haft tekniken men nu funkade det! Och bra är väl det, eftersom jag inte tänker belasta Ior med dragkamp än. Där är det verkligen all in som gäller, om han kunnat leka lugnt hade det väl varit en annan sak. Kommer såklart vara väldigt användbart i framtiden också, eftersom han tenderar att bli övertänd när det blir för mycket leksaker.

Jag fick hjälp med en lite bryskare tandvisning också, rakt på och inte hälsa på mig, även det klarade Ior galant. Bästa coolingen!

Och platsen sen. Han frös (inomhus! bubbelubben) så han hade täcket på sig, låg och skakade av kylan men var så sjukt stabil i en grupp på tre hanar och en tik. Dessutom störningen att valpen står och vrålar, men det hade de blivit så vana vid att det var snarare när valpen tystnade som ett par hundar undrade vad som hände. Jag gick fram och belönade en gång precis innan vi avslutade, han hade nog klarat det annars också men han började behöva lite stöd och då ger jag hellre det.

Valpen fick ett pass i början också, med kontaktövningar (både shejping och på min signal) och "varsågod". Han är så himla duktig på självbehärskning så jag måste lära honom en signal för att bryta, annars kommer han garanterat tappa tålamodet! Älskade lilla superpuppyn <3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar