onsdag 1 oktober 2014

Eureka!

Ior har blivit värre med gräsätande under lydnadsträning på sistone, specifikt när jag försöker fiska upp honom efter rejälare belöning och fortsätta träna. Jag har blivit frustrerad, tjatat, testat alla signaler jag har, allt till ingen nytta.

Och så inatt, när jag inte kunde sova, så kom jag på det - det är stresshantering!

Jag har använt "IH!", som är en ganska kraftig signal för "stopp/kom hit/bryt det där". Den ska nå in i skallen under höga retningar. Problemet är bara att på lydnadsplanen så är han nära mig, han vet att vi ska samarbeta, han behöver verkligen inte den signalen. När den då kommer, så förstår han inte varför, alltså dyker käften ner i backen och börjar beta. Det här gäller alltså ingångar på plan och transporter mellan moment, där jag låtit honom slappna av och rensa hjärnan lite och sedan blivit spänd av att försöka lägga krav när jag ska samla upp honom.


Idag backade jag rejält, och satte inga krav alls på den biten. Använde ett lugnt, försiktigt "kom" i kombination med godislockande. När han väl började göra rätt, så höll jag käft, istället för att gå igång och tjata med ännu starkare signaler som jag gjort innan. Några gånger såg han ut att fundera på att böja sig ner, men när det inte kom något stressat tjat så höll han kontakten.

Slutsats: idag har Ior lärt mig lite mer om signalkontroll.

Nästa grej som arbetats med lite seriösare var platsliggning. Jag började med en plats, 1:15 på drygt 10 meters avstånd, med enda störning att det blåste ordentligt från älven med vad jag gissar var många spännande dofter.

Sedan gick vi till Chalmers, där alla precis hade slutat sina föreläsningar (kl 15...) så det blev rejält med störningar i form av människor som kom gående bakom honom och fortsatte ut mot bussen. De flesta på minst 5 meters avstånd, undantaget var ett par tjejer som gick kanske 1,5 meter ifrån honom och tydligt uppmärksammade honom, de tyckte väl att han var häftig. De gick i samma takt som innan, men böjde sig mot och kollade rakt på Ior så det var en rejäl störning! Han låg kvar som den stjärna han är.

Just att någon som rör sig i den riktningen söker kontakt med Ior är en viktig störning att träna på, eftersom det kan förebygga att han dras med upp om en annan hund reser sig.

Där tränade jag i alla fall på varierande (5-15 meter, så ganska kort) avstånd, och ingen egentlig tid, typ 2-5 sekunder stillastående. Tre repetitioner, utan att jag plockade upp honom mellan, det var på den mittersta som tjejerna tog kontakt med honom.

Det går helt enkelt väldigt mycket framåt med platsliggningen!

Utöver det tränade vi lite fritt följ, och slängde in en inkallning, båda två för att det är moment som Ior tycker är supertaggande och roliga så det var främst attitydsfrämjande.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar