torsdag 31 juli 2014

Spårlycka

Jag är så himla glad över att jag inte gav upp spårandet när det tjorvade i början. Eller, jag gav upp ett par gånger och började om efter några månader. Men den här gången har det faktiskt fastnat! Idag kom jag dessutom på att jag kan lyssna på musik medan jag lägger spåret. Så istället för att gå och tänka på hur tråkigt jag har, så dansade jag fram i skogen och trivdes riktigt bra.

  • Spåret var kanske 5-600 meter långt? Som vanligt dålig koll, men
  • det tog ca 20 minuter för Ior att lösa.
  • 1,5 h liggtid
  • över bäcken, same old
  • en oplanerad men tvungen återgång som han inte begrep alls, eftersom den var utmed bäcken. Klantjag fick hjälpa honom på rätt köl.
  • Skarpa vinklar - löstes klockrent, inget snurr.
  • NYHET: 4 pinnar!
Det där med spårpinnar. Jag har tänkt introducera föremål i spåret i flera månader, och planerat att lägga pinnstig i säkert en månad efter att flera rekommenderat det. Men eftersom jag är lite lat med sånt, så gjorde jag nästan som pinnstig i spåret istället. Jag lade dem i par med 5-10 m mellanrum på raksträckor, och min lilla spårkung löste det precis som jag ville!

Första stannade han och nosade länge på.
Den andra plockade han upp och tuggade på.

Sen uppehåll och typ 150 meter av bara spår.

Tredje plockade han upp och spanade runt.
Fjärde plockade han upp, och vände sig sedan mot mig med den!

Gick fram till honom och tackade för pinnen varje gång, han en torris i utbyte och sen jobbade han vidare. Eller ja, efter den fjärde pinnen behövdes både kissepaus, lite gräs till mellanmål och en ordentlig rullning i någon god doft. Sen fortsatte han jobba!

Det går som det går

och är som det är. Inga speciella nyheter att meddela: vi har åkt båt, badat, cyklat, spårat, och igår låt jag honom dra typ 4 kg kätting i 1 km på grusvägen. Han jobbade på fint, och det var jobbigt nog att han inte skulle bry sig så mycket som katterna som annars gör honom knäpp.

Han verkade tycka att stretchen efteråt var riktigt mysig, också. Och helt slut var han uppenbarligen inte: på nedvarvningspromenaden mötte vi goldengubben Kompis, som var nyklippt och lite piggare i värmen. Det blev räserbus från Iors sida, och Kompis drog igång med ett par galoppskutt! Samtidigt som Ior har mer fart och snabba vändningar, så inväntar han också gammelmannen - väldigt fint, tycker jag <3

Efter helgen kommer rapport från road trip + besök hos uppfödare... För ja, jag har både räknat på saken och snackat med framtida valpvakt, det ska bara kännas rätt med hundarna :)

tisdag 22 juli 2014

Vanliga frågor

Herr brunprickig väcker en del uppmärksamhet från gemene hen. Inget underligt med det kanske, men efter ett par år börjar samma gamla kommentarer bli riktigt gamla. Nu har Ior börjat skälla ut de som försöker börja småprata med mig, så numera slipper jag många av de där samtalen när jag ska vara ambassadör för min stackars hund som inte kunde bry sig mindre om främlingar. 

Vad är det för ras? ------------------------------------------- En dalmatiner, de ser man inte så ofta!

... nähä? Jag ser en varje dag, faktiskt.

Bruna prickar, det är lite ovanligt va?

Det är som labradorer, ovanligare anlag. Och märker ni temat? Så ooooovanlig och speciell hund bara måste vara allmän egendom. 

Sen har vi de som tror att han är blandras eller pointer pga färgen. Jojo, viktigpettrar som kan tala om för mig att jag har fel finns i det här lägret.

Därtill är just min grabb värd att kommentera, antingen för att han har ljusa ögon, är i fin form, eller för att han är så himla liten.

Totalt sett, ett väldigt enformigt samtal. Ytterligare en fördel med att bo på vischan, åååh nästa år blir det permanent! 

måndag 21 juli 2014

Nöjd skurkburk

Efter en vecka ledigt har Ior dels vant sig vid sovmorgnar, och dels hunnit bli ordentligt peppad på att återvända till dagis. Han kollade på mig som om jag var knäpp när jag hällde upp frukost 6:30 och tog inte en enda tugga innan vi var tvungna att åka. Väl framme var han klarvaken och själaglad! Busat järnet med fröken flat, och samtidigt visat upp sin fantastiska avknapp när det blev riesengrabbens tur att röja runt, var dagens rapport. Skitkul att höra, såklart!

lördag 19 juli 2014

Invägning

Ior fick som vanligt följa med när jag köpte hundmat, och som vanligt fick han hoppa upp på Huveröds våg. och jag måste säga att jag lärt mig bedöma hans vikt ganska väl: 24-25 kg sade jag igår, och visst tusan visade den på 24,6!

Just nu så är han också perfekt i kroppen, enligt mig. Visst skulle han kunna ha mer front, men det handar också om hur han är byggd och med i stort sett inåtvänt förbröst och hälften så mycket bredd som djup på bröstkorgen så blir det inte många extragram där. Förhoppningsvis betyder det att han håller lite längre <3

fredag 18 juli 2014

Lortgris <3

"Pfff, fysträning mysträning" sa Ior när jag bad honom simma, och satte sig i leran med en upphittad jättepinne istället.

Och POFF så var valpsuget borta

Önskan om en till hund över huvud taget, faktiskt. Ior har ju inte ens kommit ut på tävlingsbanorna än, och jag vill faktiskt kunna ge honom en chans att utvecklas till fullo innan jag skaffar mig mer jobb. Eller åtminstone försöka, och se hur mycket tid och ork som finns kvar. Med den fysiska uthålligheten så har ju även den mentala ökat, och han gillar ju faktiskt att träna. Alltihop är mitt fel, så då får jag ju se till att ta tillvara på hans goda sidor!

Just nu är jag alltså taggad på att träna för tävling. Rallyn känns inte så rolig, det är egentligen bara frestelsen som han behöver träna på och det är inte tillräckligt motiverande. Visst kan vi förbättra oss i fler avseenden, men det är såna detaljer som jag inte orkar börja dra i förrän det är dags. I nuläget klarar vi ett RLD N på nolltid, om jag bara för ingång på plan att fungera.

Tävlingslydnaden däremot, där har vi en rejäl bit kvar även om vi tagit oss framåt under det gångna året.

Platsliggningen har lossnat, han vet vad det handlar om nu så vi kan börja träna på "lyckas varje gång" med ökande tid, avstånd och störning. Tandvisning  behöver tränas med okända människor, han är en liten fegis och jag vill inte att han ska bli låg i en tävlingssituation av en sån grej. I linföringen jobbar vi med att han ska gå nära mig jämt och inte bara i svängarna, samt att rumpan ska doppa automatiskt. Ställande och ännu mer läggande kan bli rakare, och framför allt behöver han begripa skillnaden ordentligt. det är inte 50/50 dvs ren chansning längre, men säker är han inte. I både inkallning och hopp är jag nöjd med allt utom ingångarna, han sätter sig en halvmeter för långt bak. Vad gäller apporten har jag redan skrivit ett antal uppsatser i frågan, i nuläget struntar jag i alla fall i tugget och fokuserar på att göra honom säker på att inte släppa ner apportbocken på marken. När han väl är trygg med det tänker jag att tugget nog kan åtgärdas med omvänt lockande, men sålänge han inte fattat vad han ska göra så hjälper det inte, och jag lyckas inte kommunicera uppgiften när han fokuserar på belöningen och skiter i apporten.

Självklart är tävlingssituationen något jag måste träna på även för tävlingslydnaden. Ska försöka trissa upp mig lite på promenadträningarna och se hur det går ;)

torsdag 17 juli 2014

Runt träd och ökad balans

Jahopp, lite har vi hunnit med trots att jag segar hemma idag. Har kört flera "runt" på rad, där jag pekat med hela armen i riktning mot det träd jag vill att han ska rondera, av totalt tre stycken. Först fick han komma tillbaka till antingen höger eller vänster sida efter instruktion, sedean försvårade jag och skickade honom direkt från ett träd till nästa. Det gick galant!

Sen har han balanserat på såna där betongbommar som spärrar av parkeringar. Det står nämligen såna vid en gräsmatta inte långt från oss, och med ett mjukt underlag att halka ner på känns det lite tryggare. Det märks i alla fall att Iors kroppskontroll har ökat - ida var första gången han klarade av att gå på den! Tidigare har det varit 50/50 om att han ens ska klara att stå på den utan hjälp. Skitkul att se honom så stolt :D

onsdag 16 juli 2014

Lite av allt!

Idag har min prickiga kumpan hanterat allt jag kastat på honom precis så som jag vill! Eller ja, bortsett från att det ibland (ofta) är intressantare att äta gräs, men ändå.

Först då morgonens platsliggning. Sedan hade vi lunchgäster från Mårtens jobb, varav två som inte träffat Ior innan. Stjärnan skällde inte en enda gång, varken på dörren eller när de obekanta uppenbarade sig.

Därefter dagens långpromenad, som innehöll en visit i rasthagen där två stora schäferpojkar redan vistades. Hanterades precis superbra! Och han trivdes dessutom med att hälsa på lite hundfolk, och var lite nyfiken på bjässarna så anser inte att jag plågar och pressar honom i mitt socialiseringsprojekt. På själva promenaden vistades vi i ett parkområde vid en fotbollsplan, vilket i Gothia cup-tider innebär fotbollslag och fotbollar överallt! Ior strosade förbi som ingenting, trots att han gjort sitt allra bästa för att ta kål på en i rasthagen.

För ja, schäfrarna och Ior samsades och respekterade varandra kring resurser. Ior slappnade alltså av och lekte med människa och föremål, medan en annan hund var nära. Detta var på hans egna initiativ, och han släppte när det blev för mycket. Hur nöjd är det tillåtet att vara med sin hund? Även om han inte ens kommer tolerera alla hanhundar, så mår han inte superdåligt i sällskap av de flesta som är vettiga.

Och nu på kvällen tog vi en träningspromenad, jag fyllde västens fickor med klicker, leksak och apportbock. Jamen så självklart håller han 10 sekunder (med tugg, ja, men det skiter jag i tills han har självförtroende i vad uppdraget går ut på i övrigt) och kör en LK2-apport, med lite styrning inklusive fotingång och avlämning vid sidan. Grymmaste grabben!

Klickern åkte fram för att jobba med bakombyten i rallyn. Nu har jag ett ord för det, skifta, vilket är en förutsättning för att jag ska lära in något ordentligt. Annars lär han sig det typ, men vet inte när han ska göra det mer än någon gång när klickern hänger på handleden. Det gick också superbra, såklart.

Sist men inte minst tog vi ett par vändor med slalom på cykelparkeringen som har grusunderlag. Där får vi ihop 12 stolpar/pinnar på den bästa raden, och Ior satte allihop på första försöket! Om än inte supersnabbt, så åtminstone mer automatiskt än innan. Sådär som om det faktiskt börjar sätta sig i muskelminnet. Vi kanske ska ta och börja med agility igen? Faktiskt åka upp till bruksklubben och träna då och då. Misstänker att den i Torslanda inte ligger sådär fasligt långt bort.

Platsliggning!

Dagens första promenad innehöll lite av varje, Ior lyssnade sådär lagom mycket, men slutet blev i alla fall väldigt bra! Över 1 minut platsliggning på över 5 meters avstånd, med joggare, fåglar m.m som störning, och endast två "braaa"  (på 20 och 55 sekunder) från mig. Han lade sig snett efter ett tag, men skit samma, skrothunde var avslappnad och stabil, med kontakt. Det är egentligen bara platsen jag vill få till för att starta LK1 (och tävlingsnerverna, då) så sisådär om ett år kanske vi kommer igång, med den takt vi håller nu.

Samtidigt vet jag inte hur realistiskt det är, jag har sagt i över ett år att vår debut är ungefär ett år framåt...

tisdag 15 juli 2014

Lördagens aktivitet

Såhär kan det se ut på en båttur:


Ior var jätteirriterad på att jag väckte honom för att få med honom på selfies (och en ny profilbild till facebook, det blir inte så ofta!). Mutter, mutter sa han, men jag nöjde mig inte förrän vi hade en somrig bild. Något ska jag ju ha att se tillbaka på vid ålderns höst, inte sant?




Här var herrn mindre trött. Det var nämligen på väg ut till Ombo öar, där vi simmade en hel del och Ior rejsade toklycklig ännu mer. Han har i alla fall lärt sig att slappa medan vi åker, och dessutom insett att det är rätt soft att ligga i solen gosa <3

25 km bredvid cykel

Nu är vi tillbaka i Göteborg för min lediga vecka, och efter gårdagens återhämtning där jag nog inte var vaken mer än totalt 10 timmar var det dags att hitta på något. Eftersom jag tyckt att Ior behöver hitta tillbaka till traven, så blev det ett långpass med just sådant. Plus några spontana galoppintervaller och simma efter pinnar i Svartemossen. Pinnarna sjönk, och Ior cirkulerade och sniffade efter dem... Han har blivit väldigt stark i simningen!

Väl hemma fick han också lite lätt stretch i bakkärran, eftersom även det brukar reducera passgången, och massage på det. Nu hänger vi i soffan under en filt och kollar ut på regnet som vi inte alls hann undan, utan spenderade hemvägen i... nå, Ior var för en gångs skull väldigt nöjd med att få gå in, och regn berör inte mig särskilt mycket. Summa summarum en lyckad utflyktsdag!

fredag 11 juli 2014

Lite simning

Idag har Ior fått skogspromenader helt utan krav. Jag försökte få igång honom till en nosövning, men det var inte intressant. Bara att gå med på att han behövde vilodag efter gårdagen, som delvis bestod av 3 timmar vid strandpromenaden i Hjo där det såg ut som på filmen. Dessutom var jag själv i och simmade runt med honom ett par gånger, innan vi lade oss och solade - han precis bredvid mig med huvudet på min axel <3



Därtill spenderade vi nära nog 90 minuter på buss, eftersom vi efter badet åkte vidare till en träningstävling i rallylydnad. Vi blev diskade eftersom jag lyfte upp Ior när han åt gräs. Han slutar ju ALDRIG äta gräs! Annars 86 poäng, fick igång honom rejält på andra halvan. Men jag tror litegrann att han ber mig lugna ner sig med sitt nosande, så vi (jag) behöver helt enkelt träna på tävlingsstarter.

En bonus är att systern var där med sin vita odåga, och han och Ior brydde sig knappt om varandra! De mest turades om att ropa på mig och J när vi var iväg på banvandring och liknande äventyr.

tisdag 8 juli 2014

Hipp hipp HURRA!

Idag är Iors tredje födelsedag! Den spenderas till större delen på dagis, men förhoppningsvis får jag tummen ur rôva och lägger ett ordentligt födelsedagsspår ikväll. För att göra det hela lite festligare tänkte jag i alla fall dela med mig av hur allas vår älskade prickprutt kan agera i kalassituationer.


torsdag 3 juli 2014

Ior hos hundvakt

Medan jag jobbat har Ior varit hos Tildas hundcenter, som drivs av en gammal klasskompis till mig. Ior är nöjd och glad, har hundsällskap om dagarna och vad jag får höra så sköter han sig bra! Hon går promenader med honom både tillsammans med sin höglöpstik och sin hanhund, och det har fungerat fint. Torsdagar är min lediga dag, så nu ligger vi båda i soffan och återhämtar oss och jag passar på att blogga.

Det enda Ior är missnöjd med är antagligen tiden. Jag måste lämna honom kl 7 på morgonen vilket absolut inte är acceptabelt i hans värld.

Utöver att han fungerar superbra där, så är det en stor bonus att det bara är fem kilometer dit. Perfekt cykelavstånd! Ior är som vanligt heltrygg med att springa bredvid cykeln.

Lekparksdags

Lite balansträning och byggande av relation och självförtroende hos Ior. Väldigt smidig aktivering när matte är halt av den där lagningen hon har i foten.

onsdag 2 juli 2014

Mer apportering

Jag har nu hunnit skaffa en dummy, och därmed tränat apportering på kvällarna! 

Han kommer raka vägen in alltid, så nu är det fortsatt träning av stadga och avlämning i hand som är fokus. Jag varierar mellan att lägga ut linjetag och kasta markeringar (använder jag orden rätt?).

Jag kan ta dummyn ur munnen på honom när jag springer bakåt, så fortsättningen blir att finlira det mot ett stillastående avlämnande i handen. I nuläget trycker han in dummyn mellan mina knän och släpper den där.

Stadgemässigt så tjuvar han ca 20 procent. Matar honom vid sidan när jag kastar, och använder husses handsignal för "stanna kvar" när jag lägger ut. Inga konstigheter. 

Det allra bästa är att Ior knappt tuggar! Allt annat som han bär behandlas som tuggummi. Han kan  flytta på den ibland, men bär oftast lugnt. Sjukt coolt!