Ikväll har vi kört ett pass med ställande. Kanske 20-30 minuter, inte så bra koll, med kastad kong som belöning. Man kan nöta lite längre om man springer 20-30 meter bort för belöning varje lyckad repetition ;) Och trots att söstra mi har slarvbuslekt med kongen hela tiden vi varit här, så fattade han efter typ två gånger att det var roligast att komma tillbaka till mig med den igen - då händer det ju nåt, till skillnad från om han springer runt och försöker reta mig. Han släpper på marken hos mig på min signal, för att få godis - inget perfekt överlämnande direkt, men det är det bästa jag åstadkommit hittills.
Nu har han ju ett väldigt fastetsat läggande, så i början av passet gjorde han det så fort jag gjorde ansats till att kommendera. "Ss-" PANG ner i backen. Nähäpp. Repeterade stå-sitt fram och tillbaka några gånger,och även om han var sned och överallt så visste han skillnaden. Försökte igen... rumpdopp. Och PANG i backen igen.
Sen, rätt vad det var, glömde han bort att göra båda två. Stod still, jag slängde iväg kongen och vips hade han fattat jag var ute efter. Har mer än kraftigt dk i nuläget, stannar nästan helt jag också och blänger ner på honom, men det är hjälper som jag tränat bort i läggandet förr och det är sekundärt. Det som är svårare är att vara kvar längre, till mig förvåning kunde jag knata iväg 5-7 meter någonting, stanna till och gå tillbaka utan att flyttade en tass! Fantastiska lillprutten <3 Det som behöver arbetas med är såklart mitt tempo, och att han ska bli säker och stadig på kommandot, han tvekade en del de flesta gångerna och då bekräftade jag honom, men det ska inte behövas.
Fast det kanske var för att vi körde lite plats med externbelöning i början av passet. Kanske 10-15 sekunder åt gången, men det är bättre än att jag väntar till han reser sig... Hmm, vi gjorde mer än jag trodde, om man dessutom räknar in busbackandet som var dels för att fixa in honom i position, dels belöning och dels i kontaktsyfte. Kul hade vi i alla fall!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar