torsdag 16 maj 2013

Lata jag och fästingäckel

Jag har kört LALALALA JAG HÖR INGET FINNS INTE-stilen när det kommer till de små blodsugarna, och eftersom jag har en korthårig hund som inte plockar på sig så många har det funkat. Eller, det funkade tills för ett par dagar sedan, då herrn hade skaffat sig en öronparasit och en punglig dito. Jag är rätt säker på vilken gräsfläck han fick dem i, och den är nedklippt nu, men jag har i alla fall börjat proppa i honom D-vitamin (Fixodida eftersom förra ägaren använde det, har kvar en halv burk ungefär) och beställt bärnstenshalsband.

Ja, och eftersom jag är rent usel på att visitera honom ordentligt till vardags, så har han fått bada åtminstone en gång om dagen nu, på hemvägen. Om jag ändå måste torka av hundskurken i hallen så är det inte så himla svårt att svepa över huden efter ojämnheter. Pinsamt att jag inte kollar honom bättre i vanliga fall, men det är ju inte mer än en övergångsperiod mellan badväder och torka tassarna efter varje promenad, och då kollar jag honom i samband med det.

Personligen har jag bara haft en fästing i hela mitt liv, och både den och de jag hittat krypande på mig har varit på de tiden jag åt minipiller. Nu är jag som vanligt, utan extrahormoner, och det är bara myggen som äter upp mig. Underbart! Får bada i tjära eller nåt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar